Kanske är du, 
Det enda barnet i mitt liv.

Kanske är din kärlek,
Den enda kärleken jag fått.

Kanske är ditt leende,
Det enda som ger mig hopp.

Kanske är dina ord,
Det enda som får mig att skratta.

Kanske lever jag mitt liv,
Genom att höra dig andas.

Det enda jag vill säga är,
Inte kanske,
Men mer än hundra procent säkert:

Jag älskar dig!
Till mitt sista andetag.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

- Hur visste du att det var jag? - Jag satt inlåst på kontoret och slukade varenda stavelse du hade skrivit. Och sedan såg jag titeln på din bok och då visste jag att det var du. - Hur då? - Du är den enda jag har sagt det där till. - Och jag...

Tack Jon för dina uppmuntrande ord. Det gör så mycket!

Tack till: Mirjam, Mimmi 46 och Louise som tog sig tid att läsa det jag har skrivit och kommenterade det. Mycket värdefullt för mig!   Under kvällen har jag skrivit första delen av en lite längre novell, som jag har tänkt att jag ska skicka in oc...

En sista gång tillsammans   Ensam. Kvällen är tung och mörk. Mörkret kryper på närmare och kvällen förbyts till natt. Hon sitter ensam på sängen, knäna uppe vid hakan, armarna om dem. Ensam. Inte en själ finns där. För att prata med henne. För at...

  Du är perfektionen själv,   Levande materia.   Likt solen,   Likt månen.   Du värmer och kyler mig,   Samtidigt.   Händer så lena,   Ögon fulla av godhet,   Mun som släpper ut socker   Så lätt att älska dig! ...